torsdag 25 april 2013

I USA tar man inte misslyckande personligt

Martina Arfwidson driver i dag kosmetikkedjan FACE Stockholm i New York. Hon kom till New York 1986, då för att att sjunga, gå på musikskola och leva ut drömmen att bli musikalartist. När Martinas mamma Gun Nowak kort därpå beslutade att expandera FACE till USA blev Martina den bärande länken. I år fick Martina dessutom Vasa Ordens utmärkelse som "Årets svensk-amerikan". 

Martina Arfwidson, grundare och VD
FACE Stockholm i New York
Martina tillhör utan tvekan kategorin av människor som lyckas inspirera och entusiasmera andra i sin omgivning. Hon berättar att hon vuxit upp i ett hem där hon alltid blivit tillsagd att hon kan göra vad hon vill. Genom FACE vill hon också uppmana fler unga tjejer att sticka ut – "unga tjejer i Sverige är lite rädda för det", säger hon. Martinas mammas gedigna intresse för konst och form var också en av de grundläggande anledningarna till FACE öppnande. På FACE hemsida kan man läsa att Guns idé till FACE formades av att hon inte tyckte att det fanns smink som matchade 80-talets färggranna mode. I dag återfinns FACE på 50 olika platser i världen.

Jag frågar Martina hur tankarna gick kring uppstarten i USA – fanns det någonsin några tvivel? Martina svarar att hon var så full av envishet att hon nog aldrig riktigt reflekterade över det där med att misslyckas. "Sedan när man var mitt uppe i allting så hade man ju inte så många andra val än att jobba på. Jag kan säga att den här verksamheten bygger på 30 år av gnet! Sedan handlar det ju mycket om en personlighet, hur pass mycket man vill leva ut sin passion, även om det innebär en otrygghet ibland".

Dessutom finns inte riktigt den mentaliteten i USA menar Martina; "Här är alla ganska mycket 'Well, that didn't work out, let's try another thing', medan i Sverige är vi väldigt veliga och väntar länge med beslut. Det finns en ängslighet i Sverige". 

Jag berättar om Sveriges honorärkonsul David Dangoors illustrativa jämförelse mellan USA och Sverige; att i USA kastar man hellre upp femton lappar på en vägg och ser vilka som fastnar, medan man i Sverige väljer ut två lappar som man verkligen fokuserar på, och frågar Martina om hon delar den uppfattningen. Det gör hon, och menar att det svenska sättet nog kan bli lite riskabelt i längden. 

"I Sverige så lägger man ner så mycket tid, kraft och pengar på dessa två idéer, så går det snett så förlorar man mycket mer. Jag tror att i USA kan man upptäcka snabbare om någonting inte fungerar, och då behöver misslyckandet inte bli lika stort. Att misslyckas tas väldigt personligt av svenskar; 'gjorde jag något fel här?'. I USA är det annorlunda, här skyller man på marknaden eller på fel retail location. Sedan har man det lite för bekvämt i Sverige och därför anstränger sig inte lika många".


Avslutningsvis frågar jag Martina hur hon tror att Sverige kan bli mer entreprenöriellt. Hon tror att skolan spelar en viktig roll att i tidig ålder lära eleverna att stå upp och hålla presentationer, stå på sig och sticka ut.


"Sedan tror jag att USA-andan kommer hit med tiden genom globaliseringen och medvetenheten som kommer med det. Jag är positiv om Sveriges framtid".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar