SvD rapporterar idag om den bestående ojämlikheten i svenska bolagsstyrelser. En tydlig trend är att banksektorn har den mest jämlika representationen, medan traditionellt sett mansdominerande företag som Scania har en väldigt låg representation av kvinnor. Hur kommer sig detta? Kan det möjligen finnas något samband mellan Scanias tydligt mansdominerade industrigymnasium och den likaså mansdominerade ledningen? Sett till andra program på gymnasiet som till exempel ekonomutbildningar så är spridningen av män och kvinnor något större, och det verkar också föranleda en större spridning på arbetsmarknaden, i SvD:s exempel skulle detta vara banksektorn. Verkligheten verkar antyda att det finns en koppling mellan unga människors anslutning till nätverk och deras framtida möjlighet till karriär. Att därför stödja kvinnor i ett tidigt skede genom att till exempel förmedla rätt kontakter borde ha större genomslag för att komma till rätta med jämställdhetsproblematiken. Dels i ett långsiktigt perspektiv eftersom det kan ändra sociala strukturer, dels för att bevara individens värde framför en forcerad kvoteringshets. Vill vi ha kvinnor i Scanias bolagsstyrelser bör vi därför introducera en naturlig kontakt däremellan i ett tidigt stadium, inte när det gått så långt att vi måste tvinga in kvinnor i lastbilsdepån.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar