Efter en lång flygresa landade jag igår i Shanghai 11:05 lokal tid. Det var grått och mulet, men ändå kändes det rasande spännande att få närma sig denna främmande kultur, även om den kanske inte är typiskt kinesisk. I Kina är Shanghai annars benämnt som den mest västerländska staden, vilket märktes.
Den första boulevarden som taxichauffören körde mig igenom var Huai hai xi lu. Märkesaffärerna var oräkneliga och neon stod som ur öronen på varje butik. Gatorna kantades av träd som pryddes av små orange serpentiner. Myllret flödade. Efter ungefär elva minuter visste jag att jag var förälskad i Shanghai.
Hemma hos Perssons blev det en snabb mellanlandning innan vi åt lunch på stan. Senare besökte vi en marknad ungefär tjugo minuter med taxi från hemmakvarteren. Ändå kostade taxiresan bara trettiosju kronor.
I taxin hann jag också ha en kort men intressant diskussion med Otto som pluggat kinesiska i Peking en sommar och dessförinnan varit i Hong Kong ett år. Han berättade att han vid ett tillfälle pratat med några kineser i sin klass om demonstrationerna på Himmelska fridens torg för tjugo år sedan. Själva visste de mycket lite om händelsen, och det lilla de visste, tyckte de över lag inte var särskilt uppseendeväckande.
Det fick mig ganska snabbt att börja tänka på möjligheterna för en demokrati i Kina. Den västerländska arkitekturen präglar i mångt och mycket det nya Kina, men hur är det med den västerländska synen på demokrati? Till synes verkar inte tron på individen och grundläggande fri- och rättigheter ha hängt med i samma utveckling, och kanske är de inte ens alltid önskvärda från kinesernas sida? Konfucianismens grundläggande drag att tro på en ledare som ska styra med folkets bästa för ögonen verkar fortfarande spela en viss roll i deras medvetande.
Är detta ett problem? Om kineserna i vissa fall betraktar händelserna på himmelska fridens torg som ett nyck från en separatiströrelse är det avsevärt avslöjande för den järnhand som styr Kina, men framförallt den långa vägen till demokratiska värderingar som Kinas invånare verkar ha framför sig. Om det nu är så att det är vår väg som är den rätta. För mig är det det. Men vad händer om Kina fortsätter frodas och grönska ekonomiskt men demokratin lyser med sin frånvaro? Hur påverkas vår storebror i väst av detta?
Kanske kommer jag lite närmare svaret under veckans gång. En promenad på den lokala fruktmarknaden kanske kan vara ett steg närmare svaret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar