måndag 20 september 2010

Till alla medlemmar i alla partier


Lugnet har lagt sig, några löv blåser lätt över torget, valstugorna är stängda. Valstugorna där jag hade så många samtal som gjorde att bloggandet tyvärr fick stå åt sidan litegrann, men som ändå kändes som det bästa sättet att föra politisk debatt – direkt mellan fyra ögon. En storm har lagt sig, men strax väntar en ny. En parlamentarisk situation har uppstått, och samtidigt ifrågasätts en stor del av det svenska folkets politiska patos. Riksdagsvalet blev som en Harry Potter-bok där ”han som inte får nämnas vid namn” tycks ha vuxit i styrka och satt den goda makten ur balans. Det förnekade hotet har eskalerat, och SD fick 20 mandat i Riksdagen. Ett försök från de etablerade Riksdagspartierna att sätta dagordningen till en annan än den SD adresserade verkade bara resultera i att SD vann styrka på ett höljt valmanifest.

Trots misstaget att inte bjuda in SD till debatt för att möjligen få svenska folket att rösta annorlunda utifrån att SD är svaga på många politiska områden, så sitter de nu ändå i Riksdagen, och nu gäller det att laga efter läge. Svenska folket har talat, och svenska folket är roten till ett legitimt maktutövande. Det missnöje som svenska folket har uttalat, och så stor betydelse som invandringsfrågan uppenbarligen har för många, måste hörsammas. Svenska folket har bett regeringen att lyfta invandringspolitiken högre upp på dagordningen, och det ska vi göra, för att visa att det finns så många fler bättre sätt att lösa invandringsfrågan än på SD’s främlingsfientliga vis. De rödgröna framstår nu som det bråkiga syskonet i svensk politik som trots konflikter känns närmare alliansen än på länge. SD däremot, är helt främmande, från en annan familj. Jag hoppas att Miljöpartiet kan låta syskongnabbet med alliansen få vila, och tillsammans bilda regering. Det är viktigare än någonsin att stänga ute främlingsfientligheten ur Riksdagen, men det är också viktigt att hörsamma svenska folkets röst att lyfta invandringspolitiken. Men vi gör det på vårt sätt, och vi låter det stanna inom den svenskpolitiska respektfulla partifamiljen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar