När jag idag begav mig tillbaka till Stockholm efter en behaglig vistelse på Sörmlands höjder slog det mig hur glad jag kan känna mig för att få ta del av så många innovationer som andra människor utvecklat tack vare deras driftiga initiativförmåga. Möjligheten att läsa nyheter på mobilen var en, att kunna färdas åtta mil på mindre än en timme var en annan och att kunna köpa en Papaya från Colombia på ICA S:t Eriksplan var en tredje. Samtliga är exempel på framsteg som vandrats i skorna tillhörande den enskilda entreprenören. Tyvärr kunde jag inte komma på lika många uppenbara exempel när det gäller välfärden.
Ofta pratas det om att mer satsningar på välfärden behövs – ”mer pengar till skola och omsorg, större satsningar på vården”! Det pratas om välfärd likt ett gigantiskt maskineri som jobbar bättre enbart om mer pengar tillförs, men det pratas alltför sällan om hur kugghjulen kan smörjas för att rulla smidigare. Effektivisering och förbättringar inom de mindre beståndsdelarna av välfärden är en diskussion som ofta tenderar att bli förpassad bakom kulissen av välfärdsdebatten.
I februari släppte Timbro en rapport som huvudsakligen berörde kvinnors initiativförmåga att bedriva verksamheter i egen regi inom välfärdssektorn. Flera kvinnliga inspiratörer hade gjort verklighet av sina idéer att med små steg förbättra välfärden och tagit steget att uppoffra en del av sin vardagliga trygghet för att göra livet lite bättre för någon annan. Precis den här typen av entreprenöriella drag behöver ges större uppmuntran. Det skapar fler jobb i den mån människor startar nya företag, och det är en nyckel till en förbättrad välfärd som tyvärr alltför ofta göms under dörrmattan och glöms bort i hetsen på ett större maskineri. Vi behöver se till att fler vågar starta företag inom välfärdssektorn, även om verksamheten börjar med att byta en skruv i ett dörrlås på den stora välfärdsfabriken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar