Ett dovt mullrande sprider sig utanför centralstationens portar. Den yviga trafiken illustrerar kontrasten av fyrtio minuters tågresa mellan två svenska städer. Äntligen har den värsta vintern släppt taget och lämnat utrymme för några subtila vårtecken – sol, droppande istappar och upptinade människoansikten. Vi har tagit oss från lärdomsstaden Uppsala till Stockholm för att intervjua finansmarknads- och kommunminister Mats Odell.
”Så vad pluggar ni? Berätta om er tidning Reversen! Det låter mycket intressant!” Mats, som precis varit på konselj på slottet, hälsar oss välkomna på hans kontor på finansdepartementet. Här har han arbetat sedan regeringsskiftet 2006, men har en lång politisk bakgrund med poster som ungdomsförbundsordförande för KDU, riksdagsledamot och som kommunikationsminister.
Något som Mats Odell är mycket intresserad av är ekonomiskt beteende. Hur mycket svenskar vet om hur man sköter sin ekonomi, men också om följder som kommer av ekonomiska handlingar. Vi frågar honom om vad han anser om unga svenskars ekonomiska beteende idag.
– Jag tycker att det ser rätt bra ut. Många unga sparar och vill skaffa sig egna bostäder. Skanska gjorde en undersökning för några år som visade på att hela nittio procent bland åttiotalisterna vill äga sin egen bostad. Väldigt många börjar också på ett eller annat sätt att förbereda sig inför detta ekonomiskt. Men vad vi också är medvetna om är att det finns stora kunskapsluckor kring privatekonomi bland dagens unga. Många fastnar till exempel i det här med SMS-lån, snabba enkla lån som sedan visar sig vara väldigt jobbiga att bli av med. Det är sådan problematik som bland annat legat som grund för att regeringen har gett Finansinspektionen (FI) i uppgift att leda en satsning på privatekonomisk folkbildning. Detta handlar dels om att driva på med mer kunskaper om privatekonomi i skolorna, men nu har vi också lyckats få in det här på SFI, Svenska för invandrare. Det bygger på att nyanlända invandrare i samband med svenskundervisningen ska få lära sig grundläggande begrepp och kunskaper om ekonomi.
Undersökningar från FI visar att drygt var tionde vuxen svensk har bristande kunskaper eller ett osunt beteende när det gäller privatekonomi. För omkring 150 000 människor har det gått så långt att man kan tala om ett finansiellt utanförskap
– Finansiellt utanförskap är något väldigt allvarligt. Det är när unga, och även äldre för den delen, sjabblar bort sin privatekonomi och hamnar i skuldfällor. Detta leder till att de mister sina arbeten, inte kan få hyreskontrakt eller mobilabonnemang – de ställs så att säga utanför samhället. Det här är inte sällan en inkörsport för ytterligare problem, därför är det farligt att hamna i ett sådant beteende. Det är av den anledningen som jag tror att det är viktigt att vi skapar goda förutsättningar för unga människor att lära sig hantera sin egen privatekonomi.
Men om man nu tar de här SMS-lånen, hur mycket tror du beror på okunskap och hur mycket beror marknaden? För som det ser ut idag så är det ju otroligt lätt för företag att ge ut de här mikrolånen utan att särskilt stora krav ställs på dem.
- Systemet kommer definitivt att stramas åt framöver; det kommer att krävas av dem som lånar ut att de också tar kreditupplysningar som verifierar att den som tar dessa lån också kommer att kunna betala tillbaka. Det ska heller inte vara för lätt att ta lån – man ska inte kunna sitta och SMS:a och så har man flera tusentals kronor i sin mobiltelefon omedelbart. Det är viktigt att det finns utrymme för eftertanke, att man hinner göra en kalkyl på vad det kommer att kosta per månad. Kommer mina pengar att räcka till detta, har jag råd med denna konsumtion? Det tror jag är en viktig dimension. Men jag tror också att okunskapen om hur det fungerar är ganska stor. Ju mer man får en kunskapsbakgrund kring sin egen privatekonomi, desto bättre motiverade val kommer man också att göra när det gäller att bestämma vad man ska låna och vad man ska konsumera.
Mats tycker tillsammans med sitt parti Kristdemokraterna att privatekonomi ska införas som ett ämne i skolan – lika som det ser ut i många andra europeiska länder, däribland Storbritannien. De motiverar detta med att man som medborgare måste kunna hantera sin dagliga ekonomi och hushålla med pengar.
– Att hantera sin egen ekonomi är ju lika viktigt som så många andra kunskaper. Det är en fundamental grej genom hela livet, säger Mats.
”Kanske viktigare än att lära sig steka rårakor på hemkunskapen” inflikar Micaela, och han håller helt med.
– Man ska inte underskatta kunskap som att veta när Karl XII dog, men jag tycker också att det är viktigt att vi har förståelse för vår egen ekonomi – speciellt eftersom vi får allt större eget ansvar över den. Vi fattar beslut om pensionsval, hur vi ska låna pengar och på vilket sätt vi ska köpa bostad.
I Uppsala, där de allra flesta studenterna lever på de drygt 8000 kronorna som man får i studiestöd, klagar många på att de har alldeles för lite pengar. Vad tror du detta grundar sig på – att vi har för lite pengar eller att är vi dåliga på att ta hand om dem?
– Pengar är alltid en begränsad resurs tror jag, utom för en väldigt liten grupp människor. Jag tror också att studiemedlens knapphet är en slags pedagogik på ett sätt; att man lär sig hantera en sådan situation. För även om studier är det viktigaste, så är det nog inte fel att man har extrainkomster. Att man har fotfäste på arbetsmarknaden genom ett extrajobb. För det gör ju att man får ett kontaktnät och i sin tur bättre möjligheter att få ett arbete om man redan har varit inne på arbetsmarknaden, än om man kommer direkt ut ur en utbildning.
Och det är väl också ett steg in i en aktiv jobbpolitik när man gör tydligare kopplingar just mellan arbetsmarknad och utbildning, för som du säger så är det väldigt många som tar sig igenom tre eller fem år långa utbildningar och som faktiskt aldrig har haft någon erfarenhet att arbetsmarknaden, konstaterar vi. Mats nickar och inflikar; ”än att yrvaket resa sig upp och liksom famla ut på arbetsmarknaden”.
Diskussionen om privatekonomi och framförallt ungas syn på sina tillgångar för oss in på ett annat nära beläget ämne – nämligen bostadsmarknaden. Lovisa berättar om sina iakttagelser från Internetforum där en viss uppfattning verkar cirkulera om att äga en egen bostad även utan inkomst gestaltas likt en mänsklig rättighet. Den svenska bostadsmarknaden är i verkligheten däremot snårig och för många svåråtkomlig. Mats har stått i spetsen för regeringens nya bostadsreformer och vi frågar vad han har att säga om detta.
– Om ni vill prata om bostadspolitik så kan vi prata länge, säger Mats.
- Det finns en uppfattning även bland politiker att det första man gör som ung är att köpa en nybyggd bostad. Jag tror att det är lika onaturligt för en ung människa att köpa en fabriksny bil det första man gör som att flytta in i en helt nybyggd bostad.
Vad skulle du säga är bakgrunden till bostadsbristen, framförallt i storstäderna idag?
– Tidigare regeringar har subventionerat vissa typer av bostäder men de har ändå varit väldigt dyra. Och de här subventionerna och andra typer av regleringar har bidragit till att svenska byggkostnader ligger 55 % över EU-genomsnittet. Det har varit oerhört skadligt - vi har byggt hälften så mycket som våra nordiska grannländer. Allmännyttiga bostadsföretag har inte arbetat på affärsmässiga villkor utan de har arbetat enligt en självkostnadsprincip som har gett artificiellt sett låga hyror. Dessa har sedan varit normerande för också för de privata fastighetsägarna vilket har gjort att det inte har lönat sig att bygga hyresfastigheter. Detta har gjort att man istället fått pumpa in subventioner och så har prisnivåerna på byggnadskostnader drivits upp och så har det varit en ond spiral. För att illustrera detta byggdes mellan 2000-2007 180 000 nya bostäder för nio miljoner människor. I Norge byggdes 250 000 för hälften så många. Detta gör att det finns ett mycket större utbud av bostäder vilket håller hyrorna nere.
Hur kan man göra det lättare för människor att hitta rätt bostad?
-I Sverige har vi jättelånga bostadsköer som driver upp priserna. Så problemet måste angripas både genom ökat byggande och få en prismekanism som fungerar. Det har den inte gjort och det har hämmat byggnation och därför har vi väldigt långa köer. När det inte finns någon ekonomi i att bygga hyresfastigheter har istället skattemedel pumpats in och priserna har drivits upp ännu mer. Det viktiga är att bygga det som efterfrågas på marknaden för att få igång så kallade flyttkedjor vilket gör att det så småningom bli en billig hyresrätt ledig för att folk flyttar vidare i kedjor. Trähusfabrikanterna säger att när ett nytt trähus byggs så föranleder det flyttkedjor i sju steg där i slutändan en billig tvåa blir ledig. Det går alltså inte att bygga billiga tvåor, men om du bygger sådant som folk efterfrågar så kommer det också att lösgöras bostäder.
Vad innebär de nya reformerna som regeringen genomfört?
- Subventioner och regleringar tas bort och är en av de största bostadspolitiska reformerna under de senaste decennierna och innebär en helt ny princip för hyresmarknaden i Sverige. Vi tar bort det som har varit det verkliga locket över svensk bostadsmarknad, nämligen allmännyttans så kallade hyresnormerande roll. Vi gläds också med beskedet att regeringen fått till stånd en reform som nått bred uppgörelse och som oppositionen lovat att behålla även vid ett eventuellt maktskifte.
Borde inte det här medföra positiva förändringar även för arbetstillfällen och jobbpolitik i en förlängning?
– En bankruttförklaring är en stat som inte kan se till att det finns en bostad där man fått ett jobb eller en studieplats. På den svenska bostadsmarknaden har det alltså funnits ett allvarligt fel och har resulterat i de långa bostadsköerna och höga priser. Det är det vi nu ändrar på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar