Till alla medlemmar i alla partier

Lugnet har lagt sig, några löv blåser lätt över torget, valstugorna är stängda. Valstugorna där jag hade så många samtal som gjorde att bloggandet tyvärr fick stå åt sidan litegrann, men som ändå kändes som det bästa sättet att föra politisk debatt – direkt mellan fyra ögon. En storm har lagt sig, men strax väntar en ny. En parlamentarisk situation har uppstått, och samtidigt ifrågasätts en stor del av det svenska folkets politiska patos. Riksdagsvalet blev som en Harry Potter-bok där ”han som inte får nämnas vid namn” tycks ha vuxit i styrka och satt den goda makten ur balans. Det förnekade hotet har eskalerat, och SD fick 20 mandat i Riksdagen. Ett försök från de etablerade Riksdagspartierna att sätta dagordningen till en annan än den SD adresserade verkade bara resultera i att SD vann styrka på ett höljt valmanifest.

Trots misstaget att inte bjuda in SD till debatt för att möjligen få svenska folket att rösta annorlunda utifrån att SD är svaga på många politiska områden, så sitter de nu ändå i Riksdagen, och nu gäller det att laga efter läge. Svenska folket har talat, och svenska folket är roten till ett legitimt maktutövande. Det missnöje som svenska folket har uttalat, och så stor betydelse som invandringsfrågan uppenbarligen har för många, måste hörsammas. Svenska folket har bett regeringen att lyfta invandringspolitiken högre upp på dagordningen, och det ska vi göra, för att visa att det finns så många fler bättre sätt att lösa invandringsfrågan än på SD’s främlingsfientliga vis. De rödgröna framstår nu som det bråkiga syskonet i svensk politik som trots konflikter känns närmare alliansen än på länge. SD däremot, är helt främmande, från en annan familj. Jag hoppas att Miljöpartiet kan låta syskongnabbet med alliansen få vila, och tillsammans bilda regering. Det är viktigare än någonsin att stänga ute främlingsfientligheten ur Riksdagen, men det är också viktigt att hörsamma svenska folkets röst att lyfta invandringspolitiken. Men vi gör det på vårt sätt, och vi låter det stanna inom den svenskpolitiska respektfulla partifamiljen.

Thank you for the music

Ett gäng med mindre glada musikanter samlades i dag på SvD’s debattsida för att diskutera samhällets fortsatta riktning, och dirigerade enligt egen melodi igenom höstens valstycken. Artikeln inleds med orden: ”Sverige håller på att slitas sönder. I 30 år har klyftorna vuxit”. Senare förfäktas att alliansen bär ett stort ansvar i detta, och där någonstans faller trovärdigheten som en fura då det bara krävs en klargörelse av det enklare slaget vilka som mestadels haft regeringsmakten under de senaste 30 åren. I samklang tillhör begrepp som ”ökade klyftor” och att ”de rika gynnas mest” några av de rödgrönas favoritverktyg. I gårdagens debatt som sändes i SVT påtalade också Fredrik Reinfeldt att när Sahlin och Persson senast satt i regering tillsammans konstaterades att de rika blivit rikare och de fattiga blivit fler, till följd av deras regeringsmelodi. Så återigen, ett stort tack till skaran av musikanter som stämt i bäcken en gång för alla, kanske oavsiktligt, men ändå.